*Nästa Dag*

Gabriel hade fört Argentino till änglarnas boning för att påbörja reninsceremonin och skydda honom från väktarna. Boningen var ett stort vitt slott belägrad på ett väldigt berg i himmelriket, omgiven utav vacker frodig skog. En ständigt regnbåge sken på skyn just ovanför berget. Änglarna hade genast kallat till möte och samlades snart i en cirkel runt Argentino i det guldstrålande samlingsrummet. Det var en oval sal med stolar belägna i en cirkel runt en liten förhöjd talarplats i mitten. Argentino stod i cirkeln, förvirrad och misstroende. Han hade inget att förlora, men aldrig skulle han lita på att änglarna ville honom väl.

-Låt mötet börja! dånade Uriel, en gigantisk manlig ängel med indigofärgade vingar. Likt Gabriel hade han änglasymboler inristade på sitt bröst, och även på sitt hårlösa huvud. Hans hud skimrade silvrigt och hans ögon var fullständigt vita, utan antydan till pupill.

- Argentino, son utav djävulen och gudinnan Artemis, fortsatte Uriel, har gått med på att utföra reningsritualen för halvdemoner och hjälpa oss att störta sin fader. Är det någon som motsäger sig detta, så tala nu.

Ett sorl spred sig snabbt genom salen. Argentino kände genast hur han började att kallsvettas. Han ogillade starkt att vara i änglarnas händer att benåda eller förkasta. Han försökte att hålla masken så gått han kunde och inte visa sitt obehag inför situationen.

En lång, smal äldre man med rödspräckligt pipskägg med vita inslag iklädd en svart och rödtonad kåpa gled fram till talarhöjden, stannandes nån meter framför. Hans vingar var sidengrå och en stor amulett utav guld med abrahamitiska sigill på hängde tungt runt hans hals. Argentino fick genast känslan av att han var en auktoritetsfigur.

- Jag motsäger mig detta, svarade mannen myndigt, utan att titta upp på Argentino. Jag har som änglarnas högste råd haft god insyn på demonernas verksamhet och däribland Argentinos. I över tusen år har han tjänat den fallna sidan fanatiskt och aldrig visat en uns utav nåd. Jag fruktar att han inte är möjlig att omvända, och även om det var möjligt så vore det oetiskt. Att ge honom en andra chans efter allt ont han gjort vore att smäda alla hans oskyldiga offer. Denna man har inget ljus inom sig, ingen kärlek.

Uriel mumlade tyst och nickade. Argentino kände ett sting utav raseri inom sig. Det var som han trott. De dömde ut honom direkt utan så mycket av en chans. Han skulle aldrig ha kommit med.

- Jag håller inte med, ekade en bekant röst från änglaskaran omkring honom.

Gabriel klev fram ur massan och bugade artigt inför Uriel och Camael, det högsta rådet som just motsagt Argentinos benådan.

Argentino glodde förvånat på Gabriel. Varför kom han återigen till hans undsättning?

FORTS FÖLJER...

　Argentino? Ungefär som jag föreställer mig honom, fast med silverfärgade ögon istället för gulgröna =)

bildkälla/ pic source: http://lesta.deviantart.com/art/amber-eyes-157977071 (if you want me to remove pic, let me know and i will, tnx)