Argentino låg skakande på den kalla asfalten och kände hur hans faders förbannelse fullständigt överväldigade hans kropp. Hjälplösheten var total. Den ilande smärtan i hans kropp verkade tillta mer och mer och han kände att hans kropp verkade krympa och dra ihop sig.

''Vad i helvetets namn är det för något han har skickat på mig?'' tänkte Argentino panikslaget.

På ett plan ville han inte veta. Han skrek hjälplöst utav smärta när hans ryggrad spasmiskt böjde sig och kröktes i en halvmåneform utav den svarta flammans inkräktande energi.

Det sista han såg innan han förlorade sitt medvetande var att en pöl utav svart blod rann ut på den våta marken omkring honom. Han antog att blodet kom ifrån honom själv men kunde inte gissa ifrån vilken del eftersom att hela hans kropp var lika nedslagen av smärta.

* Nästa Morgon *
Det var gryning. Himlen var kallt grå och endast ett svagt ljus i horisonten avslöjade solens begynnande ankomst. Parken var fortfarande tyst och folktom så när som på en grupp skränande korpar som oroligt flaxade mellan de höstkala trädkronorna. Plötsligt kom dock dagens första människa. En smal, lång, ung kvinna i 30 årsåldern med rågblont vågigt hår och glasögon, skjutandes en liten pojke på kanske 12 månader med brunt, lockigt hår i en sliten, antagligen begagnad barnvagn. Kvinnan sjöng tyst en barnvisa för pojken som halvt om halvt sov. Kvinnan verkade inte ta någon notis av sin omgivning alls utan fokuserade endast på sin son när hon plötsligt tystnade då hon trampat i en mörkröd pöl. Blod? Hon tittade vilt omkring sig på marken och fann snart till sin stora förskräckelse den sargade kroppen av vad som verkade vara en hemlös, krokryggig gammal man liggandes i sitt eget blod. Hade han blivit misshandlad? Kvinnan bannade sig själv för att hon inte hade någon mobil att ringa myndigheterna med. Vad skulle hon göra? Hon bestämde sig för att ta modet till sig och närma sig mannen ensam.

Hon lämnade barnvagnen där hon stått och sprang fram till mannen och ruskade försiktigt på honom. Han verkade fullständigt medvetslös innan han plötsligt tittade upp på henne med förvirrade mörka ögon. Det smutsiga grå helskägget var drunket i blod.

- V-vem är du? frågade han skrämt. Var är jag?

-du är i Hilleviparken i västra Stockholm, svarade Kvinnan. Jag är Ylva. Jag fann dig här av en olyckshändelse på väg till min sons dagis. Vad har hänt med dig, har du blivit misshandlad? Jag tror vi måste tillkalla sjukvårdspersonal.

-Nej, NEJ! vrålade mannen plötsligt. Ingen Sjukvårdspersonal, snälla du!!

Ylva höjde ett ögonbryn, besvärad av mannens ovilja till hjälp.

-Vad ska jag göra då? frågade hon. Jag kan inte bara lämna dig kvar här, du verkar skadad.

-Ta mig med dig hem, sade mannen kvickt utan att ens ha hunnit tänka sig för. Låt mig bara vila lite på din soffa eller något ett par timmar och kanske ge mig nån smörgås och lite kaffe till livs så ska jag strax vara på benen igen och kunna ta vara på mig själv .

Så fort han uttalat orden ångrade han sig. Varför hade han sagt så?

Ylva tittade misstänksamt på honom. Kunde hon verkligen ta en okänd person, om dock skadad, till sin lägenhet? Varför var han så rädd för sjukhuspersonal? Hennes hjärta kände dock medlidande inför den medtagna, hjälplösa gamla mannen. Han som var så gammal och klen kunde väl inte göra henne nån skada? Kanske kunde hon låta honom vila upp sig och äta något hos sig som han önskade och låta honom gå vidare sedan? Om han vägrade åka till ett sjukhus så kunde det i alla fall ge honom lite omhändertagning.... Hon tvekade inom sig.

-....Låt gå då, svarade hon. Men om du inte mår bättre efter ett par timmar så kommer jag att ringa sjukhuset i alla fall, ok?

Mannen tittade förvånat på henne, som om han inte väntat sig att hon skulle säga ja. Han bara nickade tyst till svars.

forts följer....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Den gamle Argentino svepte iväg med den varma kvällsvinden bort i natten, så fort att Argentino fick kämpa med hela sin kraft för att inte halka efter honom och tappa dem ur sikte. Hade han varit snabbare när han var yngre? Han hade ingen aning. Kans...

  bildkälla:amaleenison.com (if u want me to remove pic, let me know and i will)   Argentino sväljde sina rädslor och fattade kvickt mod. Nu var inte tid att vämjas. Han lät alla sina krafter samlas till en enda stor kraftpunkt i hans inre o...

I sista sekunden hann Argentino avvärja den blå demonflamman och få den att vända mot väggen istället. Ett stort hål sprack upp i den gamla stenväggen, och på bara några sekunder var halva väggen randig av sprickor. Den gamla Argentino flinade onds...

en tankeväckande video om att bli felplacerad i en särskola när man egentligen inte hör hemma där av en god vän till mig som jag vill dela med mej=)   har inte uppdaterat storyn på länge sorry har mkt med min pappas dödsbo nu, men det kommer   ...

* NÄSTA KVÄLL *   han och Agnese gjort upp natten innan hade Argentino förföljt henne och sitt gamla jag till ett värdshus där de skulle äta middag med vänner. Han skulle vänta tills Agnese gått med ursäkten att hon skulle pudra näsan och konfron...